Nya tekniker ställer till det för gubben!
Jag har nu vant mig med inläggning av bilder och text under ett par årets tid här på blogger. Nu skall man plötsligt ändra på detta vilket för min del blir fan så mycket krångligare. Jag testade det det nya beryktade systemet och nu kommer jag inte tillbaka till det gamla?
Jag hade gjort början till ett nytt inlägg om vikten av att satsa på det nya året då det gällde kondition och välmående men det försvann som en fis i en ljummen vårvind. Får väl börja om här då. Så här var det:
Jag bestämde mig ju själv för drygt 3 månader sedan att förändra mitt liv och levene då det gällde mig själv. Började kolla vad jag stoppade i mig, började träna på Sportlife här i Angered och plötsligt så poppade det upp lite muskler på både armar och ben och wirrekaggen som hängde ut över livremmen började så sakteliga att tömmas, gick ner drygt 8 kilo.
Detta mina vänner gjorde att jag kunde börja jogga så smått, små korta inlägg i mina promenader och nu har jag satt nya mål. När jag fyller 70 nästa år så har jag bestämt mig för att gå hela Rallarmarchen, det vill säga från Gällivare ner till Porjus. En fin promenad genom skogen på 44 kilometer. Jag har under mina år här i Göteborg alltid sneglat på Göteborgsvarvet och tusan vet om jag inte skall rikta in mig på att klara av detta med.
Detta är Brian Nielsen, svensk/dansken som är en hejare på långa lopp. Här går han i mål vid årets Rotterdam Maraton och jag fanns på plats och vi fick några timmars trevligt snack över en tallrik pasta tillsammans med Brian och Kim, en underbar liten kvinna från Rotterdams Turistorganisation. Han kommer nog att springa även detta år och förmodligen även 2013. Jag kanske skall ge mig på detta jag med, vi får väl se hur det hela avlöper.
Under alla förutsättningar skulle det kännas bra att klara av Rallarmarchen hemma i Porjus, Göteborgsvarvet här i stan och en riktig mara, förhoppningsvis i det vackra Rotterdam. Jag ställer in siktet på detta så får vi se hur långt jag når.
Start och målgång i Rotterdam var en riktig folkfest. Vackert väder gjorde inte minnesbilden sämre och jag fick en vidunderlig känsla av stan de dagar jag var där, blev nog lite förälskad måste jag erkänna. Gästfriheten, folket, upplevelserna, maten inte minst, gav mersmak utöver det vanliga. Att jag sedan blev försedd med den bästa av guider jag någonsin haft under alla mina äventyrliga resor runt om i världen var ju grädde på moset, om man får säga så om lille Kim.
När man sitter uppflugen i ett fönster fem våningar upp och ser den magnifika starten och allt folk som ger sig ut på de 42 kilometrarna då suger det, jag lovar. Och har man som jag själv en gång i tiden varit ganska pigg och alert med joggingskorna på så suger det ännu mer. Men det räckte med att titta ner på sig själv och se övervikten skymma sikten ner till fötterna för att genast slå bort tanken -Jag skall springa själv!
Sedan när man plötslig ser en sådan här kille komma skumpande så kommer tanken tillbaka, klarar han det så är det väl själva tusan om inte jag skall fixa det. Nu har det kommit så långt på G att jag i år skall satsa på styrketräning och löpning för hela slanten. Måste skaffa mig en bättre utrustning men det får väl komma allteftersom pensionen trillar in. Nya skor, bättre kläder måste införskaffas. Träningskortet har jag redan fixat. Bra möjligheter att träna på hemmaplan har jag, ganska tuffa 6 och 8 km rundor finns runt knuten. Blandat asfalt och grus så jag kommer inte att kunna skylla på detta om jag inte når målet. Jag kan fortfarande springe över Angeredsbron ner till IKEA, käka köttbullar för 19 kronor och springa hem igen. Det blir en sväng på dryga milen.
Hälsan är just nu det stora problemet, ser ut som om jag kommer att kunna vara med på vår "Gubba/gumma träning" den 11 januari så jag får väl börja om där ifrån ruta ett nu när förkylningen tagit musten av gubben, fast bucklorna på armar och ben finns fortfarande kvar.
O´johan
Jag har nu vant mig med inläggning av bilder och text under ett par årets tid här på blogger. Nu skall man plötsligt ändra på detta vilket för min del blir fan så mycket krångligare. Jag testade det det nya beryktade systemet och nu kommer jag inte tillbaka till det gamla?
Jag hade gjort början till ett nytt inlägg om vikten av att satsa på det nya året då det gällde kondition och välmående men det försvann som en fis i en ljummen vårvind. Får väl börja om här då. Så här var det:
Jag bestämde mig ju själv för drygt 3 månader sedan att förändra mitt liv och levene då det gällde mig själv. Började kolla vad jag stoppade i mig, började träna på Sportlife här i Angered och plötsligt så poppade det upp lite muskler på både armar och ben och wirrekaggen som hängde ut över livremmen började så sakteliga att tömmas, gick ner drygt 8 kilo.
Detta mina vänner gjorde att jag kunde börja jogga så smått, små korta inlägg i mina promenader och nu har jag satt nya mål. När jag fyller 70 nästa år så har jag bestämt mig för att gå hela Rallarmarchen, det vill säga från Gällivare ner till Porjus. En fin promenad genom skogen på 44 kilometer. Jag har under mina år här i Göteborg alltid sneglat på Göteborgsvarvet och tusan vet om jag inte skall rikta in mig på att klara av detta med.
Detta är Brian Nielsen, svensk/dansken som är en hejare på långa lopp. Här går han i mål vid årets Rotterdam Maraton och jag fanns på plats och vi fick några timmars trevligt snack över en tallrik pasta tillsammans med Brian och Kim, en underbar liten kvinna från Rotterdams Turistorganisation. Han kommer nog att springa även detta år och förmodligen även 2013. Jag kanske skall ge mig på detta jag med, vi får väl se hur det hela avlöper.
Under alla förutsättningar skulle det kännas bra att klara av Rallarmarchen hemma i Porjus, Göteborgsvarvet här i stan och en riktig mara, förhoppningsvis i det vackra Rotterdam. Jag ställer in siktet på detta så får vi se hur långt jag når.
Start och målgång i Rotterdam var en riktig folkfest. Vackert väder gjorde inte minnesbilden sämre och jag fick en vidunderlig känsla av stan de dagar jag var där, blev nog lite förälskad måste jag erkänna. Gästfriheten, folket, upplevelserna, maten inte minst, gav mersmak utöver det vanliga. Att jag sedan blev försedd med den bästa av guider jag någonsin haft under alla mina äventyrliga resor runt om i världen var ju grädde på moset, om man får säga så om lille Kim.
När man sitter uppflugen i ett fönster fem våningar upp och ser den magnifika starten och allt folk som ger sig ut på de 42 kilometrarna då suger det, jag lovar. Och har man som jag själv en gång i tiden varit ganska pigg och alert med joggingskorna på så suger det ännu mer. Men det räckte med att titta ner på sig själv och se övervikten skymma sikten ner till fötterna för att genast slå bort tanken -Jag skall springa själv!
Sedan när man plötslig ser en sådan här kille komma skumpande så kommer tanken tillbaka, klarar han det så är det väl själva tusan om inte jag skall fixa det. Nu har det kommit så långt på G att jag i år skall satsa på styrketräning och löpning för hela slanten. Måste skaffa mig en bättre utrustning men det får väl komma allteftersom pensionen trillar in. Nya skor, bättre kläder måste införskaffas. Träningskortet har jag redan fixat. Bra möjligheter att träna på hemmaplan har jag, ganska tuffa 6 och 8 km rundor finns runt knuten. Blandat asfalt och grus så jag kommer inte att kunna skylla på detta om jag inte når målet. Jag kan fortfarande springe över Angeredsbron ner till IKEA, käka köttbullar för 19 kronor och springa hem igen. Det blir en sväng på dryga milen.
Hälsan är just nu det stora problemet, ser ut som om jag kommer att kunna vara med på vår "Gubba/gumma träning" den 11 januari så jag får väl börja om där ifrån ruta ett nu när förkylningen tagit musten av gubben, fast bucklorna på armar och ben finns fortfarande kvar.
O´johan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar