Äntligen...och nu byter vi

..idag kom det ett nytt modem som inte heller fungerade. Men efter ett nytt telefonsamtal till suporten så lyckades man sparka liv i vårt internet. De killar och tjejer som jobbar där är både trevliga och förstående så ingen skugga skall falla över dem.
Återkommer under kvällen med lite nytt svammel
O´Johan

Fredagsmys med färska räkor...

Snacka om "fredagsmys" detta är en av fördelarna med att bo på Västkusten. Alltid (så gott som) färska skaldjur och andra läckerheter från hav och sjö. Ett glas vin slank ner, men jag glömde att hälla upp min rökiga wirrepinne. Nåväl det är fortfarande 40 minuter kvar av fredagskvällen så jag sätter mig i soffhörnet igen och laddar upp med en rediger Lagavulin och fortsätta fredagsmysa. Ha det så fint och kram på er hela surven.
O´johan

Grattis Fredrik!

Bilden tagen från TV-sändningen på TV4

Tror ni inte att Fredrik Lindström klippte till vid världscups tävlingarna i Antholtz och vann dagens sprint. Han hade god marginal till tvåan och trean och jag lyfter på skinnkepsen och jublar hemma i skinnsoffan.

Morgonpromenad vid flodens rand..

Rena djungeln. Finns det månne krokodiler här?

Idag valde jag bort asfalten och tog vägen ner mot Lärjeån. Ett område som mer liknar en urskog, en djungel och man förväntar sig vid varje steg att det skall prassla till och en krokodil skall sakta glica ner i vattnet.
Tack och lov finns det bara förvirrade små möss som ibland knatar över gångvägen. Fick i alla fall ihop 5 km med en riktig uppförsbacke som fick siffrorna på pulsklockan att fladdra till, när jag gick upp mot ridhuset i Storås.

Stannade till och tog mig en Proteingrupp nere på sportlife.

O´Johan

Missa för allt i världen inte detta...

Lätt som en plätt att få vikten rätt!

I Hälsovakten Plus kan du följa din viktkurva, så du ser hela tiden hur din viktändring fortskrider. 

Du kan dessutom se hur mycket du äter av ett visst näringsämne (t.ex. fett, fibrer, kalcium, osv.), kaloriintag eller motion i samma diagram, och kan på det sättet se vad som påverkar din vikt i det långa loppet. Titta gärna på några bilder från Hälsovakten!


Just det! Gå genast in på den här länken och kolla så får du se vilken fantastisk möjlighet som finns för att få ordning på sitt motionerande och ätande dag för dag. Sätt upp dina mål och följ dem med hjälp av det här fantastiska programmet så skall du se att du snart kan hyra ut ena byxbenet på jeansen till grannen (eller grannfrun) Jag har redan anmält mig till den gratis demo som finns och det tycker jag att du skall göra också, nu på en endaste gång!
Klicka in dig på HÄLSOVAKTEN och starta om ditt nya friska liv.


O´johan


"Koka inte förrän du fått en gryta"

Hur äter du egentligen?

Frukt och grönsakshandlaren på Angereds Centrum en pärla!

Ja det kan man fråga sig. Förmodligen så stoppar du i dig mer än du förbränner och därför blir byxorna för trånga och skjortknapparna står ut som bröstvårtorna på en frusen flicka i Paris. Just det, nu är det dags att se om sitt hus, förlåt sin tallrik.
En god vän sa till mig nere på gymmet idag att han vill skriva en bok om mat och bantning. Så här skulle den se ut och den skulle bara ha en pärm och två sidor. På första sidan skulle han skriva att man inte skall äta mer än att man blir mätt och sedan motionera bort de kalorier man stoppat i sig. På sidan två skulle det bara stå, Se sid 1. I mina öron en väldigt bra idé och jag skulle tro att han blev förmögen på det hela för boken skulle ju kunna säljas för en femma. Alla kan dessutom ta till sig och följa hans goda råd.

En lätt, god och nyttig lunch som ger både kraft och mod

Jag skall börja skriva lite mat här på bloggen. Kanske jag lägger ut något recept också, vi får väl se. Att gå tillbaka och titta på hur man åt förr i tiden hjälper mycket. Skogsarbetarna de åt fett fläsk, potatis i stora mängder men så jobbade de där efter. En kropp i ständig rörelse med hårt kroppsarbete måste givetvis ha mer bränsle. Det är ju som en bil. Min Santa Fe drar mer än dubbelt så mycket bensin, som kvinnans lilla Alto. Men min bil är ju både större och starkare så....

Att bara tänka med sunt förnuft när man slevar upp sin portion gör att kroppen kanske hinner med att förbränna det du stoppar i dig och inte föra över det till de vilande depåerna i din kropp, fettet som hänger ut över byxlinningen.

Rannebergen runt avklarad, med stavar!

Hu jeda mig, halkigt som bara den, men tusan vad skönt det känns. Tog mig runt Rannebergsrundan, den här gången med stavar och det märker man direkt på både hastigheten och flåset. De är inga tunga vikter men de bidrager säkert till förbränningen.
Ingen supertid, men det känns i benen förmodligen på grund av att man spänner sig lite extra då det är blankis under fötterna. Skall nog invesetera i ett par jogging dojor med dubbar för det kommer säkert att bli mer is på vägarna framöver...

O´johan

Stark som en teddybjörn...

En av de roliga gubbarna på gymmet!

Idag var jag stark som bara den. Körde hela programmet utom peck/deck och armsträckningen. Det kändes verkligen bra. På morgonen är det ofta ett gänga glada gubbar och gummor som tränar. de värsta biffarna kommer inte före efter 18 på eftermiddagarna.
På bilden här till höger sitter en av de mycket starka "finngubbarna" som tränar nästan dagligen nere på Sportlife. En riktig lyftkran som har lång erfarenhet av träning. Alltid på gott humör och glimten i ögat.

På onsdagarna kör vi cirkelträning en blandning av smidighet och styrka. VAd det anbelangar min smidighet går det nog lättast att jämföra den med en sågbock, ni vet en sådan där kryss-ställning där man lägger veden då den skall kapas. Jag ha så sakta börjat nå ner till golvet, framåtböjd med raka ben. Fast det gör ont och jag får allt gunga ett tag innan fingertopparna når ner. Men det blir bättre och bägtre.
Idag var det min lilla favvo Lina som stod bakom disken. Ja de är mina favvos alla tjejerna på Sportlife, glada och goa ungar hela gänget. Nu blir det Rannebergsrundan om ett par minuter. Siktet inställt på 85 kg!

O´johan 

Snabb runda på 3,4 km känns väldigt bra...

Dimman i Lütsen så liknade starten på dagens motionsrunda

Att det skulle bli en nystart även på promenerandet/joggandet det var jag ju väl införstådd med. Den nystarten skulle ske idag. Klockan 8.00 gav jag mig iväg för att knata runt Rannebergsrundan men vände redan utanför huset. Det var rena rama isgatorna på promenadvägen och detta skulle varken vara bra som träning eller hälsosamt för vingliga gubbaben.
Jag har ju sett riktigt bra skor med dobbar och även kontaktat företaget som marknadsför dem för att få lite upplysningar och bilder, men de är inte intresserade vilket jag tycker är väldigt synd. Hade ju kunnat berätta lite om deras skor här på bloggen. de verkar i alla fall väldigt bra och rejäla, av det lilla intryck man får av deras reklammaterial i alla fall.

Valde att stå över tills klockan 16 då jag modade mig och gav mig iväg. Valde bort den lite längre Rannebergsrundan mot vår Dagisrunda som mäter 3,4 km. En ganska tuff runda med motlut de första 2 kilometrarna för att sedan plana ut mot slutet och hem. Gjorde min bästa tid sedan jag började. Gick/joggade på 30 minuter blankt och målet är att någon gång i vår göra rundan på eller under 25 minuter. det skulle kännas väldigt bra.
O´johan

Fullt pass och orken finns där, tack och lov!

Gick ner på Sportlife idag och tänkte att jag skall banne mig köra mitt vanliga pass. Lade in ett långsammare tempo och minskade 10 kilo på Latsdraget och sittande rodd. I övrigt körde jag samma vikter som innan jag blev krasslig.
Det fungerade fint och kändes verkligen bra, en go känsla efter allt mitt kraxande här hemma. Ligger litelågt i morgon men kör tisdag och gruppträningen på onsdag, vilar torsdag med kör fredag och lördag. Vilodag på söndag och sedan rullar det på.
Om vädret fortsätter att vara torrt så kommer jag att gå min 6 km runda varje dag, oavsett besöket på gymmet eller ej. Kylan gör inget, det är bara isen som gör det olustigt att slira omkring på promenadvägarna här i Angered.

Nu startar jakten på de resterande fem kilorna som jag bestämt mig för att tappa, nåväl det blir 6,5 för jag har lagt på mig dessa under jul- och nyårshelgen. Är optimist och vet att jag kommer att klara av detta om någon månad.

O´johan

Fin svensk skidhelg!

Längdåknings damerna vann dagens sprintstafett och herrarna kom tvåa. De unga grabbarna i skidskyttet Lindström och Jonsson har vaknat till och Fredriks sjätte plats i dagens masstart lovar gott för framtiden. Carl-Johan blev åtta, Jonsson 14:e och Ferry gled över linjen som 17:e man. Bra klättring i resultatlistan mycket tack vare bra skytte. Helena Ekholm klarade av andra platsen bara 11,5 sekunder efter suveräne norskan, Tora Bergen, som for fram som ett expresståg utefter banan i tjeckien.
För mig som är stort fan av skidåkning och skidskytte blev det trevliga stunder framför dumburken. Nu återstår att själv ta sig ner till gymmet och försöka plåga sig lite innan den här söndagen rinner undan.
O´johan

En indian satt och pratade med sitt barnbarn
.
Han sa: ”I alla människor bor det två vargar som slåss.

Den ene är ond. Det är ilska, fruktan, missunnsamhet, avundsjuka, sorg, arrogans,


 självömkan, lögn, överlägsenhet och egoism

Den andra är god. Det är glädje, fred, kärlek, hopp, lugn, ödmjukhet, välvilja, empati,

sanning och tillit”.

”Vilken varg vinner?”, sa barnet.

”Den du matar”, sa den gamle mannen.

Internet öppnar massor av dörrar....

Maskinerna på gymmen utvecklas hela tiden och
blir förhoppningsvis bättre och bättre.

Utbudet av träningssidor är enormt ute på Internet. Under den senaste tiden har jag varit inne och kollat runt och det är banne mig mer än en djungel och den ena sidan efter den andra bjuder över, eller lovar mer och mer för de som väljer att lägga upp sina träningsdagböcker hos dem. Är detta bra eller dåligt? Personligen tror jag att det viktigaste är att hitta en sida som passar dig själv och den typ av träning du sysslar med. Att du känner dig bekväm med de variationer och det utbud av tjänster som de olika sidorna erbjuder dig som medlem.

Själv har jag valt att lägga mina träningspass hos Sharplink. Men det finns fler att välja på. Här är några av de vanligaste ute på nätet:
Träningsguiden, jogg och en sida med en väldigt bra matdagbok som helt enkelt heter just Matdagboken.se
På den här sidan som har väldigt många användare är det mest överviktiga kvinnor med problem som chattar men dessa behöver man inte vara involverade med utan man kan utnyttja deras matdagbok som verkligen är bra. Att välja sida för sin personliga träning är med andra ord inte det lättaste då det förutom dessa ovan nämnda finns 100-tals utländska varianter. Det är bara att kavla upp skjortärmarna och ge sig ut i internet-djungeln. Lycka till!
O´johan


PS. Jag kommer med två enkla frågor här, är ni med?
Tror ni att det finns Italienare som tycker att dricka en rökig wirre är som att sitta instängd i en garderob med en som bolmar på en cigarr?
Tror ni det finns Itaienare som älskar svensk Falukorv?

Ett riktigt bra mellanmål.

Finska Valio har gjort ett superbra mellanmål i sin nya yoghurt Olo. Den är frisk och mycket god och magen mår perfekt. Jag blir så full i skratt när jag ser deras TV-reklam att de lovar pengarna tillbaka om man inte blir nöjd efter 14 dagar. Nu måste jag maila till Valio och höra om inte jag kan få några förpackningar jag som mår så jäkla bra efter att ha börjat äta den.
Två gånger om dagen, mellan lunch och middag och som kvällsmål innan jag dimper ner i sängen.

Måste nog övergå till en om dagen då de inte är den billigaste varianten av yoghurt i affären. Hur som helst så är det en jäkla god yoghurt och min mage är perfekt vilket jag till stor del har med Olo att göra.

Hade tänkt ta mig ut på en kortarer promenad tidigare idag men det får vänta ett par timmar, tar med mig gumman ut på en runda när hon kommer hem. Grattis skickas till Helena Ekholm för hennes andra plats i skidskyttet.                                                                        O´johan

En svinkall visa för kropp och själ...

Precis när vårsolen smugit sig upp över fjälltopparna, då är känslan att ligga på isen och kika på rödingen som finast.

När man ser röken från muggen när man slår upp det varma kaffet från thermosen, känner kaffedoften slå in i näsan, ja då är det gött att leva. Ligger man sedan ute på ett renskinn, en tidig marsmorgon på Kultsjöns is  ja då är lyckan fullständig. En isande brs sveper då och då fram över sjön och man ligger och kikar ner i hålet i isen. Då och då gör man ett kraftfull lockryck och det stora blänket utför en virvlande dans där nere i djupet.

Ibland får man fisk ibland inte. Det kanske det så gör det hela så fantastiskt. Blir det napp, eller får jag ligga här på renskinnet utan ett enda litet ryckande i spötoppen.

Lyckan är total, fem fina rödingar med sig hem till stekpannan.

Fisket uppe i Kultsjödalen tillhör ett av de absolut bästa i landet och förhar man även som kortvatten idag och den som vill uppleva en storslagen natur i kombination med bra fiske, han eller hon får inte missa axnäs och dess omgivningar. de som gillar en match med ädelfisken är detta ett riktigt paradis. Flugfiskarnas eldorado inte minst. Flera av samevattnen finns nu på kort och den som gillar storslagen natur i kombination med utmärkt fiske han eller hon skall inte tveka ev sekund. Åk upp till Saxnäs.

En mycket bra träning och avkoppling på samma gång, både sommar som vinter, ja faktiskt hela året

O´johan  

Rallarmarchen, 44 km vildmark...

När bygget av Porjus Kraftstation startade 1910 så transporterades det mesta materialet på rygg av starka män och kvinnor. De bar på spångad led över myrmarker och steniga stigar det material som blev till ett monument, som inte bara speglar en tid av ny teknik utan även om människans kraft och vilja.

Starten vid Sörstubba

Porjus Arkivkommite i samarbete med Gällivare Byaförening och Porjus IK genomför Rallarmarchen varje år. Leden som går i samma sträckning som den väg som rallarna bar materialet på går från Torrisbäcken i Gällivare fram till centrum i Porjus. En promenad på 44 kilometer mitt i den norrländska taigan.

Man kan även gå halva sträckan, 23 kilometer, vilket jag gjorde 2009 då byn firade sitt 100-års jubileum. Med träningsoverall och kameran i byxfickan startade jag tillsammans med ett helt gäng av elitvandrare, utrustade från topp till tå, vandringen från Stubba med riktigt mot målet i Porjus.
Kvinnan och barnen släppte av mig 24 kilometer från Porjus utefter E45 mot Gällivare. Där fanns redan en stor samling människor som väntade på startsignalen. Jag tog sikte på en ung stilig kvinna och tänkte att hakar jag på henne så kommer nog detta att gå vägen.

Med Stubba berget som en ödslig staty på vänster hand drog vi iväg efter spångad väg över myrmarker och in i skogen.  Om Stubba finns många berättelser och det sägs att det spökar rejält vid bergets fot, inte minst vid våren då snön har smält.

Rakt in i grönskan

Den här dagen är det vackert väder, vi är inne i juli och varken mygg eller knott är särskilt pigga den här morgonen. Vi trampar på och det växlar ständigt med skog och myr, uppför och långa flacka sträckor där de vindpinade träden inte är mer än en manshöjd stora.
Efter 3 kilometer känner man lukten av rök och framme vid kontrollen i Stubbavallen samlas vi kring den öppna elden. Det sprakar på det stora stekjärnet och rejäla bitar med stekt fläsk hoppar omkring. -Varsågod, tag er en fläskbit och något att dricka säger mannen vid elden.
Trots så kort vandring så känns det bra med lite salt och ett par muggar vatten. Tar en knäckebrödsskiva med två skivor fläsk och mår som en prins.
Här kom jag ikapp de som startade före mig. Jag tackar min vackra ledsagare för draghjälpen så här långt och förklarar att jag drar iväg igen medans benen och huvudet känns pigga. Hon ler och säger att hon skall puffa på mig om jag skulle sitta på någon tuva när hon kommer farande längre fram.

Jag sade hej och traskade vidare, målet i Porjus hägrade. Nu blev jag ensam och promenaden fram till Hapsa gick som en dans. Stannade upp och drack lite saft vid kontrollenoch tog två sockerbitar i fickan för säkerhets skull. Inte någon längre vila då jag kände mig både pigg och alert. Fortsatte i ensamt majestät och var överraskad att jag var så  pigg i både ben och hjärna 
Klättringen upp för Hapsaberget började. Här hade jag som liten grabb, med en 12 kalibrig hagelbössa på ryggen, följt med min pappa flera gånger för att försöka få med oss en tjäder eller en orrtupp hem till grytan i köket

Precis innan jag kom fram till den högsta stigningen  på Hapsaberget så hörde jag röster bakom mig. En herre några år yngre än mig, plus två unga tjejer kom ikapp mig. Vi talades vid och de berättade att de kom från skidgymnasiet i Gällivare och hade gått den långa sträckan. Försökte haka på dem i deras tempo men kände att det var en mycket dum ide så jag lät de försvinna in i skogen efter drygt 2 kilometers sällskap.

Så var jag ensam igen då. Upp och ner, den smala och steniga stigar blev som en berg och dalbana och nu började jag känna av benen en aning. Tog en av sockerbitarna. Fötterna var hur fina som helst och mina väl ingångna Adidas dojor skall ha all heder åt promenaden. Plötsligt hördes det röster igen och två unga damer kom farande ikapp mig. Vi skojade lite med varandra och de hade ett tempo som jag inte klarade av så vi skildes och de försvann. Det vara bara den ena damens röda bandana som hon knutit runt sitt huvud som syntes guppa iväg långt framför mig.

Ensam igen och snart var jag framme vid Porjusbäcken. Böjde mig ner och drack rejält av det kalla, friska vattnet och fortsatte mycket gladare till mods. Kom fram till skjutbanan i Kronsågen och såg Porjusselet breda ut sig som en blå spegel i fjärran. Sockerbit nummer två försvann och nu var det inte långt kvar.                                                                    

Den sista kilometern gick som en dans och med 600 meter kvar, parallellt med Inlandsbanan, så kom min lilla son och mötte mig. -Hej pappa det är bara fem stycken som kommit i mål sa han och strålade som en sol. Två av dem är bara en liten bit före dig, två tjejer som såg jättetrötta ut. Han tog mig i handen och vi promenerade över mållinjen tillsammans. Gubben hade fixat halva Rallarmarchen på fem timmar och tjugo minuter. Fick en rallarhatt, diplom och en massa andra grejer plus puss och kram av gumman. -Du var en jäkla pigg gubbe du, sa en av tjejerna från skidgymnasiet och gav mig en rejäl kram. Nu väntar hela sträckan på mig och om allt går som jag vill så finns jag i starten vid Torrisbäcken 2013.

O´johan

 

Här börjar klättringen upp för Hapsaberget.

Fråga proffsen om hjälp och gör ditt egna..

Här är det jag som trimmar PT:n och inte tvärtom

Jag vet inte hur många träningsprogram som ligger ute i rymden, men det är inte lätt att räkna dem alla. Jag har kollat upp väldigt många och det finns ju, som med allt annat både bra och dåliga.
Jag är glad i maskinerna nere på Sportlife, men tror samtidigt att det skulle ge en bättre och allsidigare träning om jag använder mig av lösa vikter. Men..jag är så dålig på detta då jag inte riktigt vet hur jag skall göra.

Nu är ju jag en ovanligt nyfiken typ så jag har pratat med flera av grabbarna som jag ser kan detta, tjejer också för den delen. Både Sophie och Linda, som är riktiga värstingar på detta. Sedan kom ju Jonas in i bilden, han kan det mesta och är snäll och delar med sig vissa delar av detta till mig. Har haft näsan i skärmen och kikat både inom och utom landets gränser och visst tusan finns det hjälp att få. Skall fortsätta med maskinerna, men även lägga in några fria vikter bara jag kommer igång och den här jäkla förkylningen släppt. Till våren blir det minst ett helst två pass med TRX som jag tror 100% på, om man bara orkar.

Sedan har vi promenaderna/joggningen. I mitt mål som är ställt till 2013 skall jag kunna linka runt Göteborgsvarvet, gå Rallarmarchen hemma i Porjus och förhoppningsvis ta mig runt i Rotterdam Maraton. Tror ni att jag grejar detta? Promenerandet är ingen konst, det kan jag göra hur länge som helst och med ganska god fart. kilometern på mellan 10-11 minuter är ganska skapligt. När der gäller Rallarmarchen som går i svår terräng med mycket klättring och spångad väg får jag nog räkna med runt 10 timmar.

Mer grönsaker än ris,potatis och pasta

Sedan har vi maten, vad skall vi stoppa in i ansiktet för att må så bra som möjligt? Tillgodogöra oss allt som kroppen behöver fyllas på med under hård träning? Ja det här är en hel vetenskap för sig själv. Tror på att äta normal mat, mindre portioner inte för mycket potatis ris och pasta, utan öka grönsaksdelen på tallriken. Äta fler men mindre mål om dagen + minst tre mellanmål. Jag har ju lagt om kosten och flera av de kilon jag tappat kommer utav detta. Sedan har jag stannat i viktminskningen för nu har jag fått muskler lite här och där och de väger ju mer än fettet. Givetvis måste man se till att fylla på med kolhydrater då det drar ihop sig till de aktiviteter jag satt som mål, annars orkar man nog inte runt skulle jag ro.
Men, hur som helst det skall bli spännade att se om jag lyckas med detta, jag hoppas verkligen det. Ingen skulle bli gladare och stoltare än jag själv.
O´johan                                                                                                                                                                                                                                                                                     

Hellner knäckte Northug!

Det räckte inte med de 10 extra sekunder som Petter Northug fick efter att ha åkt utanför banmarkeringarna i fiaskoloppet här om dagen. Marcus Hellner var superladdad och gav varken Petter eller Kershaw en chans. Gick direkt ifrån kanadensaren när klättringen startade, fick vittring på Northug och det tog inte lång tid innan han passerade skidkungen fra Norge. Storslaget av Hellener som nu kan sova med en försvarlig bunt euro under huvudkudden i natt. Grattis säger jag!

Damernas prestationer tycker jag ligger på för låg nivå i årets Tour och det behövs nog lite mer djävlar anamma i den svenska damtruppen om det skall bli några högre WC-poäng framöver.
O´johan

Idag avgörs Tour de Ski. Svenskt på pallen?

Stumma och krokiga ben, det kommer det att bli i Val di Fiemme idag.

Idag avgörs Tour de Ski. Jag tror ingen kan rå på "Super-Dario" han vinner igen. Lugn samlad och ödmjuk kommer han att fara upp för slalombacken i Val di Fiemme. Han har 1.20 på sig innan den frustrerade, vildsint satsande Petter Northug släpps från startfållan. OK, det är bara 9 kilometer upp till toppen men de sista 3 med en stigning på 400 meter. 45 sekunder efter Northug är det dags för Marcus Hellner som via ett kanonlopp i går nu startar som tre bara tiondelar före Devon Kershaw. De två kan tillsammans sätta superstress i benen på Petter som kan spränga sig själv i jakten på Cologna. Att segern i mina ögon, solklart för tredje gången, hamnar hos den duktige Schwitzaren.

Hur det går för Kalla? Ja hon har ju motor och är lagom elak den lilla halvfinskan så hon kanske kan behålla sin fjärde plats och det får vara godkänt. Hur som helst blir det TV-soffan när det hela drar igång och mellan damerna och herrarna blir det skidskytte. En fin TV-söndag för oss som gillar skidåkning.

O´johan

"Halvkväden visa har varken huvud eller svans"

Vad sysslar jag med?

Kallt som tusan,regn och Linn måste ligga blixtstilla. Modellandet är ingen dans på rosor alla dagar.

...ja det är en bra fråga. Just nu är jag pensionär som vägrar sluta arbeta. Under 50 år har jag rest världen runt och fotograferat mode och resebilder. Flickor har alltid toppat mitt intresse och mitt CV innehåller massor av fina rekommendationer. Nja..så skall ni inte tänka. Den stackars jentan på bilden, lilla Linn är en mycket duktig norsk modell. Hon behövde bilder till sin portfolio och jag skulle tävla och ställa ut i Japan. Vi bestämde oss för att göra någon lite annorlunda och åke ut i skärgården med en av båtarna. Det var en gråmulen ganska kall dag och när vi klev iland på ön så började det regna. Linn hon är tuff, hon bangade inte ur utan kröp ner i det kalla vattnet och gjorde vad hon skulle. Bilden är efterbehandlad med flera lager och utställningen i Japan gick bra. Alla mina tre bilder på Linn blev antagna. Ställer fortfarande ut Internationellt.

Jag skriver också en hel del. När jag jobbade som fotograf fick jag alltid vänta på journalisterna och då tänkte jag en dag. -Va tusan jag har ju så mycket ord snurrande inne i knoppen så varför skriver jag inte själv. På den vägen är det. Har varit anställd i väldigt korta perioder, kan inte anpassa mig i något system utan jobbar helst ensam, som freelancer.

Jobbet har fört mig runt om i världen och jag vet att när jag släpper min sista fis och drar mitt sista andetag så är jag förnöjd med vad jag fått uppleva.

Född uppe i världens förnämsta by, Porjus mitt ibland de stora Nationalparkerna i Lappland ,tycker man att jag borde ha blivit Naturfotograf? Det är jag ju! Jag har jobbat med det vackraste Gud skapat, kvinnan, under alla mina år. Men...jag högaktar alla er som kan ligga timme efter timme i ett dike och vänta på att en blomma skall slå ut. Ni är helt fantastiska. Tack för att ni finns.

O´Johan

Högt över havet.....

Att fritt kunna sväva över land och vatten är för oss människor inte riktigt uppfunnet ännu, men hur lång tid får vi vänta?

Idag fortsätter utställningen där flera av de bästa träningskamraterna finns. De fyrbenta, de som alltid ställer upp, de som viftar på svansen eller hela rumpan om de saknar svansen när du kommer hem. Oavsett om du varit nere i affären en sväng eller varit borta i en längre period. Din fyrbente vän -HUNDEN. Det är deras helg nere på Svenska Mässan -My Dog- heter den stora utställningen som lockar drygt 40.000 besökare sedan torsdag och fram till söndag. Alla dessa 40.000 är inte motionärer eller elitidrottare, men förvisso så hade ett liv utan hund skapat fler soffpotatisar bland dessa än det liv de har tillsammans med sin fyrbente vän. Funderar på om jag skall ta en sväng och se mig omkring en stund, bli utskälld på riktigt med andra ord. Jag har haft hund sedan jag såg dagens ljus. Flera olika raser, jakthundar, brukshundar där jag tävlat i segrarklass rapport bland annat, Sibirian Huskey, schäfer, doberman, foxterrier och vorsther. Ägnade flera år åt hundkapp med fina greyhound snusande i soffhörnen och i full fart på tävlingsbanorna Nu sedan barnen kom så har det varit hundfritt. Nu börjar det dock gnällas lite här och var och det gäller att kaxa upp sig visa sin förmåga att stå emot annars skuttar det snart omkring en liten valp och biter sönder skor och mattor även i den här boningen.

O´Johan

Skulle man klara av detta mån tro?

Här har starten gått och ett lämmeltåg av springande entusiaster susar iväg för att ta sig runt de 42 kilometrarna i strålande sommarväder och med banan kantad av sjungande och jublande publik.

Jag brukar ju tjuvkika lite på Göteborgsvarvet och det ger en skön stämning att se alla pigga löpare och den trogna skara som följer dem utefter banan. Bara det måste kännas extra kul när man börjar närma sig målet och ger en extra adrenalin kick, när det blir som segast.

Kim och Brian efter avslutat lopp. 

Tror att ett maratonlopp ger liknande effekt som när man börjar med träning, på gym eller för egen maskin, joggar eller bara börjar promenera, det blir ett slags gift. Kommer ihåg efter de första tre passen på Sportlife då jag plötsligt skulle ta en dag vila. herre min je vad jag fick abstinens, gick omkring här hemma som en tiger i bur. Om jag nu berättar för mina kamrater att jag har planer på att hoppa med i den här cirkusen då kommer de att idiotförklara mig till 100%. Fast det är ju smällar man får ta!

O´Johan

                                                                                                                                                             

TRX, Träningsmetoden som bara växer och växer...

TRX metoden som får alla att vilja träna ännu mer. Det här är en av de varianter på träning som kommer mer och mer över hela Sverige och hela Norden. Jonas Larsryd, PT hos Sportlife är en av de som verkligen kan detta med TRX. Vill ni har mera tips och ställa frågor till Jonas så gå in och besök hans hemsida -Larsryd Explosion- och övertyga dig själv om att det här är din framtidsmelodi då det gäller att bygga både muskler och kondition.
O´johan

Personalen på Sportlife får en genomgång av Jonas Larsryd

Varför fightas soldaterna så bra?

...vilken träning får de. Nej jag snackar inte om våra svenska soldater, det finns ju inga sådana utan om de riktigt hårda killarna. Kolla upp detta ni som suktar efter stenhård träning, om ni vågar.
The Worlds Best Fighting Manual
O´Johan

Träna som US-army...

Klicka här! Nu har du chansen att ge kroppen en sjutusnades omgång. Detta är ingenting för dem som är rädda för att ta i. Men det kanske passar dig, Kolla upp detta, det är inte frågan om så stora pengar faktiskt.
O´johan

Power to the people!

Här har ni Magnus, mannen bakom alla fantastiska Sportlife anläggningar runt om i landet. En glad grabb som handplockar sina anställda vilka givetvis har samma målsättning som han själv, "Power to the people"! Jag kommer att lägga in lite små videosnuttar från de olika aktiviteter som man kör här i Angered. Korta snabba klipp. Vänta bara!
O´johan 

Nya tekniker ställer till det för gubben!
Jag har nu vant mig med inläggning av bilder och text under ett par årets tid här på blogger. Nu skall man plötsligt ändra på detta vilket för min del blir fan så mycket krångligare. Jag testade det det nya beryktade systemet och nu kommer jag inte tillbaka till det gamla?

Jag hade gjort början till ett nytt inlägg om vikten av att satsa på det nya året då det gällde kondition och välmående men det försvann som en fis i en ljummen vårvind. Får väl börja om här då. Så här var det:
Jag bestämde mig ju själv för drygt 3 månader sedan att förändra mitt liv och levene då det gällde mig själv. Började kolla vad jag stoppade i mig, började träna på Sportlife här i Angered och plötsligt så poppade det upp lite muskler på både armar och ben och wirrekaggen som hängde ut över livremmen började så sakteliga att tömmas, gick ner drygt 8 kilo.
Detta mina vänner gjorde att jag kunde börja jogga så smått, små korta inlägg i mina promenader och nu har jag satt nya mål. När jag fyller 70 nästa år så har jag bestämt mig för att gå hela Rallarmarchen, det vill säga från Gällivare ner till Porjus. En fin promenad genom skogen på 44 kilometer. Jag har under mina år här i Göteborg alltid sneglat på Göteborgsvarvet och tusan vet om jag inte skall rikta in mig på att klara av detta med.

Detta är Brian Nielsen, svensk/dansken som är en hejare på långa lopp. Här går han i mål vid årets Rotterdam Maraton och jag fanns på plats och vi fick några timmars trevligt snack över en tallrik pasta tillsammans med Brian och Kim, en underbar liten kvinna från Rotterdams Turistorganisation. Han kommer nog att springa även detta år och förmodligen även 2013. Jag kanske skall ge mig på detta jag med, vi får väl se hur det hela avlöper.

Under alla förutsättningar skulle det kännas bra att klara av Rallarmarchen hemma i Porjus, Göteborgsvarvet här i stan och en riktig mara, förhoppningsvis i det vackra Rotterdam. Jag ställer in siktet på detta så får vi se hur långt jag når.

Start och målgång i Rotterdam var en riktig folkfest. Vackert väder gjorde inte minnesbilden sämre och jag fick en vidunderlig känsla av stan de dagar jag var där, blev nog lite förälskad måste jag erkänna. Gästfriheten, folket, upplevelserna, maten inte minst, gav mersmak utöver det vanliga. Att jag sedan blev försedd med den bästa av guider jag någonsin haft under alla mina äventyrliga resor runt om i världen var ju grädde på moset, om man får säga så om lille Kim.

När man sitter uppflugen i ett fönster fem våningar upp och ser den magnifika starten och allt folk som ger sig ut på de 42 kilometrarna då suger det, jag lovar. Och har man som jag själv en gång i tiden varit ganska pigg och alert med joggingskorna på så suger det ännu mer. Men det räckte med att titta ner på sig själv och se övervikten skymma sikten ner till fötterna för att genast slå bort tanken -Jag skall springa själv!

Sedan när man plötslig ser en sådan här kille komma skumpande så kommer tanken tillbaka, klarar han det så är det väl själva tusan om inte jag skall fixa det. Nu har det kommit så långt på G att jag i år skall satsa på styrketräning och löpning för hela slanten. Måste skaffa mig en bättre utrustning men det får väl komma allteftersom pensionen trillar in. Nya skor, bättre kläder måste införskaffas. Träningskortet har jag redan fixat. Bra möjligheter att träna på hemmaplan har jag, ganska tuffa 6 och 8 km rundor finns runt knuten. Blandat asfalt och grus så jag kommer inte att kunna skylla på detta om jag inte når målet. Jag kan fortfarande springe över Angeredsbron ner till IKEA, käka köttbullar för 19 kronor och springa hem igen. Det blir en sväng på dryga milen.

Hälsan är just nu det stora problemet, ser ut som om jag kommer att kunna vara med på vår "Gubba/gumma träning" den 11 januari så jag får väl börja om där ifrån ruta ett nu när förkylningen tagit musten av gubben, fast bucklorna på armar och ben finns fortfarande kvar.
O´johan

Ät rätt, träna med finess och må bra!

Egentligen är det inte svårare än så. det låter lätt och ändå så har vi så svårt att få tummen ur och sätta dessa påstående i verket. att äta rätt, det säger ju alla människors sunda förnuft att det är viktigt för att hela kroppen och människan skall må bra. Snabbmat, halvfabrikat och annan skräpmat tar vi till för att vi hela tiden skyller på att vi inte har tid. Vi har på tok för mycket runt omkring en. Vårt liv är som att fylla en bokhylla, ju mer böcker man stoppar in ju svårare blir det att få in nya. Och vad händer med böckerna? Ja en del har vi inte ens läst och vem läser en bok två gånger?
Jag tog alla våra utlästa och en del gamla böcker och sålde dem på loppis för 5 eller 2 kronor stycket! De försvann på tre timmar och jag lade 640 kronor i burken som förhoppningsvis skall ta mig och familjen till Kroatien i sommar.

Det gäller att städa ur vår egen "bokhylla", plocka bort saker som vi vet inte är viktiga, men ändå skapar spärrar och tidsbrist i vårt liv. I stället för att göra detta, så förskjuter vi flera viktiga saker i livet. Tid för att laga lite bra mat, finns inte. Tid för att gå ner på ett gym och köra ett pass, eller bara ta en skön promenad efter jobbet, finns inte.
Jag frugan och våra två tonårsbarn var nere i Egypten i januari förra året. (Titta på den tjocka gubben) När vi kom hem så ställde jag mig på vågen och de digitala siffrorna stannade på 97,7 kilo! Jag är 68 år och vägde nästan 100 kilo (det mesta hängde ut över byxlinningen). Pensionär men fortfarande en aktiv journalist/fotograf så insåg jag att det var dags att börja städa upp i mitt liv.
Det tog åtta månader för mig att gå ner till Sportlife här i Angered där vi bor och köpa mig ett gymkort! Åtta månader bara för att inse att nu jäklar i min lilla låda var det dags att börja forma om den spolformade kroppen.

Började med att ändra mina matvanor, flera små mål mat om dagen och bort med potatis, ris och pasta. Inte till 100% men till 85%. Redan efter 14 dagar visade de digitala siffrorna på vågen positivt resultat. det var då jag efter konsultation med min fantastiska kvinna beslutade mig för att köp ett gymkort. Promenerar mycket snabbt minst tre dagar i veckan och tyckte att det kändes bra att även försöka bli lite starkare och smidigare också, för med handen på hjärtat så blir det längre och längre ner till golvet elltefter det att tiden går. eller hur?