Skulle man klara av detta mån tro?

Här har starten gått och ett lämmeltåg av springande entusiaster susar iväg för att ta sig runt de 42 kilometrarna i strålande sommarväder och med banan kantad av sjungande och jublande publik.

Jag brukar ju tjuvkika lite på Göteborgsvarvet och det ger en skön stämning att se alla pigga löpare och den trogna skara som följer dem utefter banan. Bara det måste kännas extra kul när man börjar närma sig målet och ger en extra adrenalin kick, när det blir som segast.

Kim och Brian efter avslutat lopp. 

Tror att ett maratonlopp ger liknande effekt som när man börjar med träning, på gym eller för egen maskin, joggar eller bara börjar promenera, det blir ett slags gift. Kommer ihåg efter de första tre passen på Sportlife då jag plötsligt skulle ta en dag vila. herre min je vad jag fick abstinens, gick omkring här hemma som en tiger i bur. Om jag nu berättar för mina kamrater att jag har planer på att hoppa med i den här cirkusen då kommer de att idiotförklara mig till 100%. Fast det är ju smällar man får ta!

O´Johan

                                                                                                                                                             

TRX, Träningsmetoden som bara växer och växer...

TRX metoden som får alla att vilja träna ännu mer. Det här är en av de varianter på träning som kommer mer och mer över hela Sverige och hela Norden. Jonas Larsryd, PT hos Sportlife är en av de som verkligen kan detta med TRX. Vill ni har mera tips och ställa frågor till Jonas så gå in och besök hans hemsida -Larsryd Explosion- och övertyga dig själv om att det här är din framtidsmelodi då det gäller att bygga både muskler och kondition.
O´johan

Personalen på Sportlife får en genomgång av Jonas Larsryd

Varför fightas soldaterna så bra?

...vilken träning får de. Nej jag snackar inte om våra svenska soldater, det finns ju inga sådana utan om de riktigt hårda killarna. Kolla upp detta ni som suktar efter stenhård träning, om ni vågar.
The Worlds Best Fighting Manual
O´Johan

Träna som US-army...

Klicka här! Nu har du chansen att ge kroppen en sjutusnades omgång. Detta är ingenting för dem som är rädda för att ta i. Men det kanske passar dig, Kolla upp detta, det är inte frågan om så stora pengar faktiskt.
O´johan

Power to the people!

Här har ni Magnus, mannen bakom alla fantastiska Sportlife anläggningar runt om i landet. En glad grabb som handplockar sina anställda vilka givetvis har samma målsättning som han själv, "Power to the people"! Jag kommer att lägga in lite små videosnuttar från de olika aktiviteter som man kör här i Angered. Korta snabba klipp. Vänta bara!
O´johan 

Nya tekniker ställer till det för gubben!
Jag har nu vant mig med inläggning av bilder och text under ett par årets tid här på blogger. Nu skall man plötsligt ändra på detta vilket för min del blir fan så mycket krångligare. Jag testade det det nya beryktade systemet och nu kommer jag inte tillbaka till det gamla?

Jag hade gjort början till ett nytt inlägg om vikten av att satsa på det nya året då det gällde kondition och välmående men det försvann som en fis i en ljummen vårvind. Får väl börja om här då. Så här var det:
Jag bestämde mig ju själv för drygt 3 månader sedan att förändra mitt liv och levene då det gällde mig själv. Började kolla vad jag stoppade i mig, började träna på Sportlife här i Angered och plötsligt så poppade det upp lite muskler på både armar och ben och wirrekaggen som hängde ut över livremmen började så sakteliga att tömmas, gick ner drygt 8 kilo.
Detta mina vänner gjorde att jag kunde börja jogga så smått, små korta inlägg i mina promenader och nu har jag satt nya mål. När jag fyller 70 nästa år så har jag bestämt mig för att gå hela Rallarmarchen, det vill säga från Gällivare ner till Porjus. En fin promenad genom skogen på 44 kilometer. Jag har under mina år här i Göteborg alltid sneglat på Göteborgsvarvet och tusan vet om jag inte skall rikta in mig på att klara av detta med.

Detta är Brian Nielsen, svensk/dansken som är en hejare på långa lopp. Här går han i mål vid årets Rotterdam Maraton och jag fanns på plats och vi fick några timmars trevligt snack över en tallrik pasta tillsammans med Brian och Kim, en underbar liten kvinna från Rotterdams Turistorganisation. Han kommer nog att springa även detta år och förmodligen även 2013. Jag kanske skall ge mig på detta jag med, vi får väl se hur det hela avlöper.

Under alla förutsättningar skulle det kännas bra att klara av Rallarmarchen hemma i Porjus, Göteborgsvarvet här i stan och en riktig mara, förhoppningsvis i det vackra Rotterdam. Jag ställer in siktet på detta så får vi se hur långt jag når.

Start och målgång i Rotterdam var en riktig folkfest. Vackert väder gjorde inte minnesbilden sämre och jag fick en vidunderlig känsla av stan de dagar jag var där, blev nog lite förälskad måste jag erkänna. Gästfriheten, folket, upplevelserna, maten inte minst, gav mersmak utöver det vanliga. Att jag sedan blev försedd med den bästa av guider jag någonsin haft under alla mina äventyrliga resor runt om i världen var ju grädde på moset, om man får säga så om lille Kim.

När man sitter uppflugen i ett fönster fem våningar upp och ser den magnifika starten och allt folk som ger sig ut på de 42 kilometrarna då suger det, jag lovar. Och har man som jag själv en gång i tiden varit ganska pigg och alert med joggingskorna på så suger det ännu mer. Men det räckte med att titta ner på sig själv och se övervikten skymma sikten ner till fötterna för att genast slå bort tanken -Jag skall springa själv!

Sedan när man plötslig ser en sådan här kille komma skumpande så kommer tanken tillbaka, klarar han det så är det väl själva tusan om inte jag skall fixa det. Nu har det kommit så långt på G att jag i år skall satsa på styrketräning och löpning för hela slanten. Måste skaffa mig en bättre utrustning men det får väl komma allteftersom pensionen trillar in. Nya skor, bättre kläder måste införskaffas. Träningskortet har jag redan fixat. Bra möjligheter att träna på hemmaplan har jag, ganska tuffa 6 och 8 km rundor finns runt knuten. Blandat asfalt och grus så jag kommer inte att kunna skylla på detta om jag inte når målet. Jag kan fortfarande springe över Angeredsbron ner till IKEA, käka köttbullar för 19 kronor och springa hem igen. Det blir en sväng på dryga milen.

Hälsan är just nu det stora problemet, ser ut som om jag kommer att kunna vara med på vår "Gubba/gumma träning" den 11 januari så jag får väl börja om där ifrån ruta ett nu när förkylningen tagit musten av gubben, fast bucklorna på armar och ben finns fortfarande kvar.
O´johan

Ät rätt, träna med finess och må bra!

Egentligen är det inte svårare än så. det låter lätt och ändå så har vi så svårt att få tummen ur och sätta dessa påstående i verket. att äta rätt, det säger ju alla människors sunda förnuft att det är viktigt för att hela kroppen och människan skall må bra. Snabbmat, halvfabrikat och annan skräpmat tar vi till för att vi hela tiden skyller på att vi inte har tid. Vi har på tok för mycket runt omkring en. Vårt liv är som att fylla en bokhylla, ju mer böcker man stoppar in ju svårare blir det att få in nya. Och vad händer med böckerna? Ja en del har vi inte ens läst och vem läser en bok två gånger?
Jag tog alla våra utlästa och en del gamla böcker och sålde dem på loppis för 5 eller 2 kronor stycket! De försvann på tre timmar och jag lade 640 kronor i burken som förhoppningsvis skall ta mig och familjen till Kroatien i sommar.

Det gäller att städa ur vår egen "bokhylla", plocka bort saker som vi vet inte är viktiga, men ändå skapar spärrar och tidsbrist i vårt liv. I stället för att göra detta, så förskjuter vi flera viktiga saker i livet. Tid för att laga lite bra mat, finns inte. Tid för att gå ner på ett gym och köra ett pass, eller bara ta en skön promenad efter jobbet, finns inte.
Jag frugan och våra två tonårsbarn var nere i Egypten i januari förra året. (Titta på den tjocka gubben) När vi kom hem så ställde jag mig på vågen och de digitala siffrorna stannade på 97,7 kilo! Jag är 68 år och vägde nästan 100 kilo (det mesta hängde ut över byxlinningen). Pensionär men fortfarande en aktiv journalist/fotograf så insåg jag att det var dags att börja städa upp i mitt liv.
Det tog åtta månader för mig att gå ner till Sportlife här i Angered där vi bor och köpa mig ett gymkort! Åtta månader bara för att inse att nu jäklar i min lilla låda var det dags att börja forma om den spolformade kroppen.

Började med att ändra mina matvanor, flera små mål mat om dagen och bort med potatis, ris och pasta. Inte till 100% men till 85%. Redan efter 14 dagar visade de digitala siffrorna på vågen positivt resultat. det var då jag efter konsultation med min fantastiska kvinna beslutade mig för att köp ett gymkort. Promenerar mycket snabbt minst tre dagar i veckan och tyckte att det kändes bra att även försöka bli lite starkare och smidigare också, för med handen på hjärtat så blir det längre och längre ner till golvet elltefter det att tiden går. eller hur?